Spratt så igång i köket till Monstergirl. Hur kan man inte spritta ur sig mästerverk till detta? Jag undrar och har inga svar.
Öppnar Pandoras ask och stirrar in. I kylskåpet darrar en påse champinjoner. Och två ägg. Lite mjölk. Svampomelett? You betcha. Ok, jag inser, ägg är lite för lyxigt egentligen. Det har man ALDRIG hemma. Det är ju liksom lite för dyrt. Men denna natt är inte en vanlig natt. Klart vi ska äta ägg.
Tricket med omeletter som alltid alltid går sönder eller blir sådär tjocka, är att ha lite olja i smeten. Det här lärde jag mig från min far och den där generationen har aldrig hukat sig för att ha lite extra smör och grädde och fett i maten. Men så blir det ju lite godare så också. Och som sagt, denna natt är ingen vanlig natt. Klart vi ska ha fett.
Så attackera bunkar och stekpanna med följande: Två ägg, en matsked olja och en matsked mjölk. Salt och peppar efter behag och det räcker väl så! (Man behöver inte grisa ner stekpannan med så mycket smör om man inte vill, det är ju olja i smeten.) Det är tydligen oljan som är tricket för att de ska bli sådär tunna! Ja, och vispa inte ihjäl äggen. Vänd dem bara med en gaffel. Om man vispar hårt går äggvitan sönder alldeles för mycket och förlorar sin funktion. Ja, det var egentligen bara detta som var anledningen till att jag skulle berätta om svampomeletten: Att ha olja istället för vatten, att inte vispa för hårt och sen stek på lagom värme så kommer den bli tunn och fin.
Stek svamp efter konstens alla regler, ju äldre desto mer smak. Blanda förslagsvis ner lite grädde/matlagningsgrädde/redning på mjölk och lite mjöl när svampen närmar sig klar. Glöm inte salt och peppar. Pilla lite på den. Den är klar när konsten och smaken är bra.
Resten kan ni själva. Ni är ju inga barn för bövelen. Ni är mästerkockar, liksom jag!
Så spritt runt i köket, sätt sprätt på äggen.
