Jag pratar inte om integritetskränkning. Tidens Anda 2008 måste ju vara att alla är som öppna böcker. På internet kan man hitta baksidan till dessa böcker. Dvs. den korta sammanfattningen av innehållet. Vissa har hela boken utlagd redan, andra är mer hemliga. Men för alla finns det någon information. Ibland kan till och med avsaknaden av information vara information nog. Man läser mellan raderna.
Den konsekvens jag tycker är värst, måste vara att det knappt existerar naturliga sammanträffanden längre. Och om det uppstår ett naturligt sammanträffande, misstas det lätt för research. Ponera att det i ett samtal visar sig att två stycken har samma favoritbok. Samma sång de skäms över men lyssnar på ändå. Eller samma film de älskar att hata eller hatar att älska. Är detta rena sammanträffanden eller är det bara frukten av en välutförd research?
Jag saknar det naturliga sammanträffandet. Vid sammanträffanden idag uppstår lätt en misstro: tycker hon verkligen verkligen om den här sången eller har hon scannat igenom hela min lastfm och fejkar ett sammanträffande? Och så har situationen genast förändrats från två personer som funnit en jämlike i den andre, till två personer som misstänker att den andre är besatt och ägnat timmar framför datorn för att kolla upp den andres privatliv, sjukdomar, dåliga sidor och musiksmak.
En annan tendens jag märkt är att folk inte försöker maskera sin research längre. Internet har blivit som den nya Dokusåpan. Själv vill jag hålla min research så snäv och hemlig som möjligt. Helst spåra upp så lite som möjligt och inte spoliera chanserna till ett Naturligt Sammanträffande.
Så där, go ahead, kalla mig gammaldags.
