onsdag 23 april 2008

Torka och tålamod

Det är som bekant och som de flesta säkert känner av, den 23 idag. På fredag kan man börja leva igen. Åh ljuva ljuva fredag. 

Men nu är det ju två dagar kvar. Min saffranspåse är tömd, mina kontanta tillgångar uppgår till 1.50. Jag kan säkert hitta 50 öre till någonstans om jag verkligen verkligen letar. Men jag kommer att förlora alldeles för mycket kalorier på att leta. Det är bäst att bara ligga alldeles alldeles stilla och andas en gång var femte minut. Så kommer jag nog att klara mig tills på fredag. Ljuva ljuva fredag. 

Ok, så farligt är det väl inte. Jag hade lite pasta och en halv purjolök kvar. Jag ska inte ens skriva upp receptet på vad jag lagade. Så lågt ska jag väl inte sänka mig. 

Jag har börjat gå genom stan om dagarna och undvika tunnelbanan så mycket som möjligt. Min röda racer-Peugeot bidar sin tid och väntar på luft i däcken. Det måste vara själva definitionen av att vara dum-lat: Istället för att pumpa upp däcken och ordna allt som är fel på superhojen väljer jag att gå en mil per dag. Nå. Under dessa transportsträckor till fots kan det hända att hungern slår på. Var kan man köpa något för 1.50? Ingenstans! Det återstår att hitta gratismat i stan. Det är inte lätt, om man inte ska räkna med vänner och bekanta som kan förbarma sig över en. Det kommer kanske en dag när man är helt utlämnad till sig själv och då är följande bra att veta: 

1. Vivo Fridhemsplan: Har alltid alltid smakprover. En dag kanske man får godis. En annan dag ris. Senast jag var där stoppade jag i mig tre brödbitar med något så fullkomligt vidrigt som kaviar med banansmak. Vivo Fridhemsplan är enda stället som får mig att frångå min vegetarians (förutom en enstaka sushi då och då) Om det är kycklinggryta som bjuds, finns inga second thouhgts. Jag skrapar plasttallrikarna rena och bråkar till mig en till. 

2. Det tar verkligen emot att gå genom Gamla Stan. Men med rätta takter i lurarna och blicken rakt fram kan man framhärda till glassbaren, vad den nu heter, där de lägger ut våffelsmulor i en korg. Man får ju inte direkt vara rädd för turistbakterier och det är många smutsiga fingrar som grävt runt i den korgen. Men är man hungrig måste man se bakterierna som blott en extra krydda. 

3. Hötorgshallens snacksstånd. Här finns det smakprover på allt. Helt fantastiskt. Hoppas de inte känner igen och portar mig snart. Det här är verkligen Stockholms bästa vattenhål. Väl värt om omväg på tom mage.